Lagan

Ortsnamnet Laholm innehåller Lagans gamla namn Lag, skrevs tidigare Lagaholm och betecknade från början det starkt befästa slottet på en holme i Lagan. Ånamnet Lagan går tillbaka på ett fornnordiskt ord lagher , som betyder " vätska" och som ingår i bla. ordet sockerlag.

Lagan som är den största av hallandsåarna var även länets laxrikaste vatten. I "journaler över laxfisket i Lagan" redovisas åren 1882-1901 antalet fångade laxar samt vikten på dem, exempelvis:

År 1882 3.244 st , 11.880 kg

År 1889 6.026 st , 23.050 kg

År 1901 7.175 st , 24.390 kg

Men fisket efter lax i Lagan nämns redan år 1160 i gamla urkunder,då den danske kungen Valdemar den I:e utfärdar ett privilegiebrev för munkarna i Ringsteds kloster, ett brev i vilket den danske härskaren , som gåva överlämnar " kyrkan i Hov med allt vad därtill hörer av ängar, åkrar och skog samt platser där det växer pors, ävensom den fisk (lax) , som fångades där vart tionde dygn"

På den tiden var det kungen som ägde fisket , och den 10 september 1502 upplästes på hallands landsting kung Christian I:s brev, enligt vilket biskopen i Lund har "Laxfiskeri i Lawe" . Senare tog kronan hand om fisket , och år 1570 förbjöds bönderna i Laholms län att fiska lax före den 1 maj. Ville de fiska , fick de anmäla sig på Laholms slott och betala för fisket och erhöll då en liten bricka, " fisketegen" . Men de på slottet tjänstgörande vakterna tog inte hänsyn till detta , utan övade titt och tätt målskjutning på de små fiskebåtarna, " dragekor" kallade, som låg kring slottet och snärjde lax.

Den första laxen som kom om våren nämndes is-lönnen , den följande i slutet av april råg-lönnen, den i mitten av maj havre-lönnen ,och den som kom i slutet av maj korn-lönnen , - den ansågs fetast och bäst. Vid midsommartid anlände sedan halv-laxen , eller halejsingen , som sällan vägde över fem kilo.

En av de sista yrkesmetarna i Lagan, " Udda-Augusten" , medverkade på sin tid i radio och berättade fiskehistorier från Lagan. Ett av hans favorituttryck var: " Mor , jag ser att vi får främmad. Sätt grydan på , så springer jag ner och tar en laxaradde mens hästarna vilar sig"

Vid sekelskiftet började Sydsvenska Kraft AB bygga ut forsarna i Lagan och år 1930 tämjdes Karsefors och två år senare fallen vid Laholm. Sydkraft löste in fiskena. Och " Udda-Augusten" fick 5.527 kronor för sitt. " Det var verkligen ledsamt att gå ifrån det" sa han. " Det tog två år innan jag var riktig människa igen efter den sorgen"

Naturligtvis sjönk laxtillgången efter tillkomsten av kraftstationerna och en tid försvann laxen nästan helt. Men kraftbolaget hade dyrt och heligt lovat att lagalaxen skulle få leva vidare och det löftet har man tack vare en kostsam anordning för laxodling kunnat hålla.

Källa:Laxboken, Om halländsk lax i å och gryta, Bokförlaget Settern

Historik
bilder från förr
gamla fåran
old pictures
old stretch